Det är lika svårt att bli utgiven på Grim förlag som på ett stort förlag. Varför är det så? Grim tar inte emot så kallade spontanmanus som är inskickade på vinst och förlust. Det kommer ett och annat sådant ändå och då försöker jag bilda mig en uppfattning om det trots allt kan vara något som Grim vill satsa på. Annars är det mest via kontakter som Grim får manus att ta ställning till.
Tre saker avgör om det ska bli positivt eller negativt utgivningsbesked:
- Det ska vara en genre som passar förlaget. Grim ger inte ut barn- och ungdomsböcker, inte heller fantasy, skräck, romance, lyrik eller kokböcker.
- Det ska vara ett manus som berör, och där får magkänslan styra. Om det känns rätt är det oftast rätt. Sedan kan manuset behöva mycket bearbetning men grundkänslan måste finnas där.
- Det måste gå att sälja. Visst är det trist att ett litet förlag måste tänka likadant som ett stort, att det inte finns marginaler nog att smyga in ett manus bara för att man gillar författaren och vill vara snäll. På Grim är det förlaget som tar den ekonomiska risken och då blir nödvändigheten att få tillbaka investeringen en viktig faktor att ta hänsyn till (så hade det givetvis varit även om författaren bekostat utgivningen). Hittills har det inte varit några problem. Utgivningskostnaderna har snabbt tjänats in och författaren har fått utdelning i form av vinstdelning.
Grim kommer även i fortsättningen att vara restriktiv i sin utgivning och inte ge ut mer än ett fåtal titlar per år. Men helt stängt är det inte och kanske är det snart dags att ta bort ”förbudsskylten” och tillåta även spontanmanus. Bara för drömmen att hitta det där manuset som känns helt rätt.
